I min vrå

Ibland känns bara livet så jäkligt, som om allting kommer på en gång, på hög. Min farfar fick en stork för lite mer än två veckor sen, jag har inte viljat skriva om det. På något sätt har denna blogg blivit som ett eget litet liv där min farfar aldrig fick en stork, för om man inte skirver om det så finns det inte, då kan man lägga de känslorna i en lite vrå och stänga igen dörren och kasta bort nyckeln för en liten stund, en stund som har varit så skön då livet bara har fortsatt sin normla gång. Men så i veckan blev en av våra hundar väldigt dålig och genast blir det mycket svårare att förtränga när det är två saker man ska få plats med i sin vrå, dörren blir så tung att stänga. Så tanken var från början att klä mig i min finast klänning och festa loss, istället tänkte jag nu trotsa vintervädret och åka ut till jursla och bara vara med föräldrarna och hundarna. Fram tills dess blir det nog mest att slö titta på os och dricka mitt nyinköpta thé, himlagott.


en mycket gott thé inköpt på ica för typ 25-30 kronor.

Kommentarer
Postat av: Josefine

livet är inte lätt alla gånger tyvärr. fick farfar en stork? en helt egen fågel.. eller kanske en stroke? puss

2010-02-20 @ 22:50:38
Postat av: Sofie

haha oj nej så fel eller vem vet han kanske har en stork på tomten med men menade ju stroke!

2010-02-21 @ 10:21:44
Postat av: Cissi

Puss på er systrar, vi fixar detta :) och Jossan, jag skulle precis kommentera samma sak...storkarna bor ju här hos mig, har en utanför fönstret just nu!!

2010-02-22 @ 16:13:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0